Aktuellt

SVENSKA DYSLEXIFÖRENINGENS ÅRSMÖTE
Årsmötet äger rum i anslutning till SETT-mässan
i Kista, Stockholm, torsdag den 4 maj, kl 16.00 på
Scandic Victoria Tower. Förfriskningar.

Årsmöteshandlingar kommer att finnas tillgängliga
på plats och återfinns också här på hemsidan under medlemsfliken.
(Lösenord får du som medlem om du
skriver till info@dyslexiforeningen.se)
 

FÖRNYA MEDLEMSKAPET!

Glöm inte  att förnya medlemskapet för 2017!
Betalas in på Bg 5097-7925. Medlemsavgiften är
250 kr för individuell medlem och 1000 kr för stöd-
organisationer, t ex skolor.

HAR VI DIN AKTUELLA E-POST?
För att spara pengar och miljö gör vi våra medlemsutskick
via e-post. Du som är medlem i  Svenska Dyslexiföreningen
men inte nås av våra utskick, vänligen kontakta oss på
info@dyslexiforeningen.se så kan vi lägga Dig till vår
sändlista.

NÄSTA NUMMER AV DYSLEXI
Dyslexi 2/2017 utkommer cirka 1 juni.

ANITA SANDELLS PRIS 2017

Priset delas ut för förtjänstfulla insatser av praktisk art inom dyslexiområdet. Det skall gå till personer som i sin yrkesgärning uträttat något som inneburit en väsentligt förbättring för barn eller vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. 

Årets pris går till specialpedagog Karin Allenström och talpedagog Britt-Marie Emanuelsson för deras engagemang och arbete i Partille Läs- och skrivstudio och för uppbyggandet av kommunens Skoldatatek.

Deras gemensamma arbete och drivkraft har under mer än 20 år ökat kunskapen om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i Partille kommun, men också utanför kommunen, då de haft föreläsningar och utbildningar för att sprida sina kunskaper och erfarenheter. 

Prissumman om 10 000 kronor kommer att överlämnas
i samband med föreningens årsmöte.

HEARING OM ELEVERS RÄTT TILL EXTRA ANPASSNINGAR OCH SÄRSKILT STÖD

Den 23 maj anordnar Svenska Dyslexiföreningen
tillsammans med SPSM, Dyslexiförbundet och FDB
en Hearing som ska diskutera hinder och möjligheter
när det gäller elevers lagstadgade rätt till extra
anpassningar och särskilt stöd. Utgångspunkten
är att elever med dyslexi fortfarande möter hinder
i skolan och de frågor som ställs är:

Hur kan vi arbeta tillsammans för att elever som inte når kunskapsmålen ska få rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd?
Skollagens föreskrifter är tydliga. Men varför får inte alla elever som behöver detta stöd?

Hearingen äger rum på SPSM tisd den 23 maj. Dyslexiförbundets beskyddare H.K.H. Prins Carl Philip inleder. Den panel som diskuterar frågorna består av företrädare för SKL, Skolinspektionen, Skolverket, Utbildningsdepartementet, Sveriges skolledarförbund och SPSM. 

Evenemanget är dessvärre redan fulltecknat, men vi hoppas kunna lägga ut en videoupptagning på hemsidan.

 

 
 



SKOLKOMMISSIONENS BETÄNKANDE

Skolkommissionen har torsdag 20 april överlämnat sitt slutbetänkande ”Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet” (SOU 2017:35) till utbildningsminister Gustav Fridolin, gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström och Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Här följer några av huvdpunkterna i förslaget

Bättre uppföljning
Kommissionens tidigare aviserade förbättringsmål för skolresultaten, undervisningens kvalitet och likvärdigheten ska förankras brett i skolväsendet och följas upp nationellt och lokalt.
Ökad statlig styrning av och stöd till huvudmännen
Staten ska bygga upp en stödjande och stärkande verksamhet genom en skolmyndighet på regional nivå för att säkerställa att kommuner och ägare av fristående skolor kan följa hela sin verksamhet, upptäcka och analysera brister och utvecklingsbehov och sätta in förbättringsåtgärder. De måste kunna styra och fördela resurser så att de används rationellt och ha förmåga att anordna effektiv och vetenskapligt förankrad kompetensutveckling för sina lärare och rektorer.
Behovsstyrd resursfördelning
Resursfördelningen i skolan är inte tillräckligt behovsstyrd, anser kommissionen. De statliga medlen ska fördelas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. Många huvudmän får därmed avsevärt förstärkta resurser och får stöd i att utnyttja dem på ett evidensbaserat sätt, t.ex. att fördela lärar- och skolledarresurser, minska klasstorlekar, öka lärartätheten eller stärka kompetensutvecklingen.
Kompetensförsörjning
Tillgången på lärare ska förbättras genom fler behörighetsgivande och behörighetskompletterande utbildningar vid sidan av de reguljära lärarutbildningarna. Lärarprogrammens kvalitet förbättras genom samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän och en förstärkt vetenskaplig grund.
Professionsprogram för lärar- och skolledaryrkena
Kommissionen föreslår ett professionsprogram med syftet att främja lärares och skolledares professionella utveckling. Ett antal kvalifikationsnivåer och utvecklingsspår etableras med tydlig koppling till kompetensutveckling.
En god lärandemiljö
Läroplanerna ska förtydligas när det gäller trygghet och studiero, elevens eget ansvar för skolarbetet samt skolans uppdrag att främja elevers hälsa och välbefinnande, i syfte att ge tydliga signaler till elever, vårdnadshavare och alla som arbetar i skolan.