Skolkommissionens betänkande 1/9 2017

Skolkommissionen har torsdag 20 april överlämnat sitt slutbetänkande ”Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet” (SOU 2017:35) till utbildningsminister Gustav Fridolin, gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström och Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Här följer några av huvdpunkterna i förslaget:

Bättre uppföljning
Kommissionens tidigare aviserade förbättringsmål för skolresultaten, undervisningens kvalitet och likvärdigheten ska förankras brett i skolväsendet och följas upp nationellt och lokalt.

Ökad statlig styrning av och stöd till huvudmännen
Staten ska bygga upp en stödjande och stärkande verksamhet genom en skolmyndighet på regional nivå för att säkerställa att kommuner och ägare av fristående skolor kan följa hela sin verksamhet, upptäcka och analysera brister och utvecklingsbehov och sätta in förbättringsåtgärder. De måste kunna styra och fördela resurser så att de används rationellt och ha förmåga att anordna effektiv och vetenskapligt förankrad kompetensutveckling för sina lärare och rektorer.

Behovsstyrd resursfördelning
Resursfördelningen i skolan är inte tillräckligt behovsstyrd, anser kommissionen. De statliga medlen ska fördelas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. Många huvudmän får därmed avsevärt förstärkta resurser och får stöd i att utnyttja dem på ett evidensbaserat sätt, t.ex. att fördela lärar- och skolledarresurser, minska klasstorlekar, öka lärartätheten eller stärka kompetensutvecklingen.

Kompetensförsörjning
Tillgången på lärare ska förbättras genom fler behörighetsgivande och behörighetskompletterande utbildningar vid sidan av de reguljära lärarutbildningarna. Lärarprogrammens kvalitet förbättras genom samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän och en förstärkt vetenskaplig grund.

Professionsprogram för lärar- och skolledaryrkena
Kommissionen föreslår ett professionsprogram med syftet att främja lärares och skolledares professionella utveckling. Ett antal kvalifikationsnivåer och utvecklingsspår etableras med tydlig koppling till kompetensutveckling.

En god lärandemiljö
Läroplanerna ska förtydligas när det gäller trygghet och studiero, elevens eget ansvar för skolarbetet samt skolans uppdrag att främja elevers hälsa och välbefinnande, i syfte att ge tydliga signaler till elever, vårdnadshavare och alla som arbetar i skolan.

I Svenska Dyslexiföreningens remisssvar, som kan i sin helhet läsas här skriver vi bl a att evidensbaserade testinstrument bör användas som grund för tidiga insatser eftersom professionella insatser i samband med den grundläggande läs- och skrivinlärningen enligt samstämmig forskning kan förebygga en stor del av de manifesta läs- och skrivsvårigheter många elever får idag. Vi understryker också vikten av att nyutbildade lärare får med sig ingående kunskaper och förmågor att lära alla barn läsa och skriva.