Aktuellt

Uppvaktning

2017-11-15. Föreningen uppvaktade tillsammans med Dyslexiförbundet gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström angående nationella proven i svenska, särskilt i åk 3 och 6, där ju elever som har dyslexi med nuvarande bestämmelser inte får använda sina ordinarie hjälpmedel. Våra föreningar var efteråt överens om att mötet kändes mycket konstruktivt. Vi återkommer med fler besked! (Läs gärna ledaren i Dyslexi 4/2017 som snart är ute).

Fr vä: Inger Rålenius, Dyslexiförbundet, Anna Ekström, Christina Hellman, Svenska Dyslexiföreningen, Bengt-Erik Johansson, Dyslexiförbundet.

Fr vä: Inger Rålenius, Dyslexiförbundet, Anna Ekström, Christina Hellman, Svenska Dyslexiföreningen, Bengt-Erik Johansson, Dyslexiförbundet.

Skolkommissionens betänkande

2017-09-01. Skolkommissionen har torsdag 20 april överlämnat sitt slutbetänkande ”Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet” (SOU 2017:35) till utbildningsminister Gustav Fridolin, gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström och Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Här följer några av huvdpunkterna i förslaget

Bättre uppföljning
Kommissionens tidigare aviserade förbättringsmål för skolresultaten, undervisningens kvalitet och likvärdigheten ska förankras brett i skolväsendet och följas upp nationellt och lokalt.

Ökad statlig styrning av och stöd till huvudmännen
Staten ska bygga upp en stödjande och stärkande verksamhet genom en skolmyndighet på regional nivå för att säkerställa att kommuner och ägare av fristående skolor kan följa hela sin verksamhet, upptäcka och analysera brister och utvecklingsbehov och sätta in förbättringsåtgärder. De måste kunna styra och fördela resurser så att de används rationellt och ha förmåga att anordna effektiv och vetenskapligt förankrad kompetensutveckling för sina lärare och rektorer.

Behovsstyrd resursfördelning
Resursfördelningen i skolan är inte tillräckligt behovsstyrd, anser kommissionen. De statliga medlen ska fördelas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. Många huvudmän får därmed avsevärt förstärkta resurser och får stöd i att utnyttja dem på ett evidensbaserat sätt, t.ex. att fördela lärar- och skolledarresurser, minska klasstorlekar, öka lärartätheten eller stärka kompetensutvecklingen.

Kompetensförsörjning
Tillgången på lärare ska förbättras genom fler behörighetsgivande och behörighetskompletterande utbildningar vid sidan av de reguljära lärarutbildningarna. Lärarprogrammens kvalitet förbättras genom samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän och en förstärkt vetenskaplig grund.

Professionsprogram för lärar- och skolledaryrkena
Kommissionen föreslår ett professionsprogram med syftet att främja lärares och skolledares professionella utveckling. Ett antal kvalifikationsnivåer och utvecklingsspår etableras med tydlig koppling till kompetensutveckling.

En god lärandemiljö
Läroplanerna ska förtydligas när det gäller trygghet och studiero, elevens eget ansvar för skolarbetet samt skolans uppdrag att främja elevers hälsa och välbefinnande, i syfte att ge tydliga signaler till elever, vårdnadshavare och alla som arbetar i skolan.

I Svenska Dyslexiföreningens remisssvar, som kan i sin helhet läsas här skriver vi bl a att evidensbaserade testinstrument bör användas som grund för tidiga insatser eftersom professionella insatser i samband med den grundläggande läs- och skrivinlärningen enligt samstämmig forskning kan förebygga en stor del av de manifesta läs- och skrivsvårigheter många elever får idag. Vi understryker också vikten av att nyutbildade lärare får med sig ingående kunskaper och förmågor att lära alla barn läsa och skriva.

 

 

FÖRNYA MEDLEMSKAPET!

Glöm inte  att förnya medlemskapet för 2017! Betalas in på g 5097-7925. Medlemsavgiften är 250 kr för individuell medlem och 1000 kr för stöd organisationer, t ex skolor.

HAR VI DIN AKTUELLA E-POST?
För att spara pengar och miljö gör vi våra medlemsutskick
via e-post. Du som är medlem i  Svenska Dyslexiföreningen
men inte nås av våra utskick, vänligen kontakta oss på
info@dyslexiforeningen.se så kan vi lägga Dig till vår
sändlista.
 

 

 
 

Nordiska Dyslexikongressen 2017

Ursula Goswami föreläser

Ursula Goswami föreläser

2017-08-13. Kongressen ägde rum 10-12. 8 i universitetets lokaler i Frescati. Programmet omfattade 8 plenarföreläsningar och 29 sessionsföredrag, vilka tillsammantaget täckte ett mycket brett område. Tidig upptäckt var temat för konferensens första plenarföreläsare Kristina Ström; ett tema som återkom under kongressen. Ett annat tema som togs upp av flera föreläsare var intervention. Ordförrådets betydelse för läsförståelsen diskuterades bl a av plenarföreläsaren Margaret McKeown, som gav en översikt av såväl ordinlärning som undervisningsmetoder för att främja ett växande ordförråd.  Liksom vid tidigare kongresser behandlades neurobiologiska aspekter av dyslexi bl a i det avslutande plenarföredraget som hölls av Usha Goswami från University of Cambridge.

 

Hearing om elevers rätt till extra
anpassningar och särskilt stöd

2017-05-24. Den 23 maj anordnade Svenska Dyslexiföreningen tillsammans med Dyslexistiftelsen, Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM), Dyslexiförbundet och Föräldraföreningen för Dyslektiska barn (FDB) en hearing för att belysa hinder och möjligheter när det gäller elevers lagstadgade rätt till extra anpassningar och särskilt stöd. Utgångspunkten var att elever med dyslexi fortfarande möter hinder i skolan. Följande frågor diskuterades:
Hur kan vi arbeta tillsammans för att elever som inte når kunskapsmålen ska få rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd?
Skollagens föreskrifter är tydliga. Men varför får inte alla elever som behöver detta stöd?

Hearingen ägde rum på SPSM. Dyslexiförbundets beskyddare H.K.H. Prins Carl Philip inledde. SPSM:s Åsa Karle hälsade välkommen. Svenska Dyslexiföreningens ordförande Christina Hellman gav arrangörernas lägesbeskrivning: Mara Westling-Allodi, professor i specialpedagogik talade under rubriken Varför når inte stödet fram till alla elever som behöver?  Gertrud Ek, verksamhetschef i Helsingborgs kommun berättade om Helsingborgsmodellen. 

 Den panel som diskuterar frågorna bestod av företrädare för Utbildningsdepartementet (Gustav Fridolin), SKL (Per-Arne Andersson), Skolinspektionen (Anna Blom), Skolverket (Paula Caleca Costa Hallberg), Sveriges skolledarförbund (Matz Nilsson), Sveriges Elevråd SVEA ( Julia Lindh) och SPSM (Greger Bååth). Moderator var författaren Torbjörn Lundgren.

Övre raden från vänster: Fredric Helgesson ordförande i FDB, utbildningsminister Gustav Fridolin, Bengt-Erik Johansson, ordförande i Dyslexiförbundet, Prins Carl Philip, Päivi Hiipakka-Lindberg och Greger Bååth, SPSM. Undre raden: Åsa Karle, SPSM, Prinsessan Marianne Bernadotte, Siv Fischbein, ordförande i Dyslexistiftelsen och Christina Hellman, ordförande i Svenska Dyslexiföreningen. Samtliga foton: Ylva Bjälle

Övre raden från vänster: Fredric Helgesson ordförande i FDB, utbildningsminister Gustav Fridolin, Bengt-Erik Johansson, ordförande i Dyslexiförbundet, Prins Carl Philip, Päivi Hiipakka-Lindberg och Greger Bååth, SPSM. Undre raden: Åsa Karle, SPSM, Prinsessan Marianne Bernadotte, Siv Fischbein, ordförande i Dyslexistiftelsen och Christina Hellman, ordförande i Svenska Dyslexiföreningen.

Samtliga foton: Ylva Bjälle

Här FDB:s film från hearingen.